Chieftain sparade kostnader åt Marinflyget

Det svenska Marinflyget är mest känt för sina ubåtsjakthelikoptrar av typ HKP 4. Men använde under några år på 1990-talet även fem flygplan av typen Piper PA-31-350 Chieftain. De anskaffades för att spara kostnader på instrumentflygträningen  för erfarna HKP 4-piloter. Så här skrev jag om Chieftain i min bok Flygande försvarare, som publicerades 1993:

Det militära bruket av Cheiftain i Sverige började först 1989. Här har typen fått den militära typbeteckningen TP 54. Normalt äger försvaret all sin flygmateriel, men TP 54 utgör ett undantag. Marinen förfogar över fem plan som hyrs från ett privat företag i Göteborg.

Den viktigaste anledningen till anskaffningen av TP 54 var att låta marinens mest erfarna HKP 4-piloter öva intrumentflygning till en lägre kostnad jämfört med att flyga HKP 4. Piloter som har mer än 1000 timmars erfarenhet av HKP 4 får sin flygtidstilldelning reducerad med 20 timmar per år. I stället flyger de 35 timmar årligen i TP 54 för att få en kontinuerlig träning i instrumentflygning. Detta är lönsamt ur ekonomisk sypunkt. Kostnaden för en flygtimme med TP 54 är endast en dryg sjundedel mot motsvarande pris i en HKP 4.

Dessa flygningar med TP 54 genomförs oftast med ett nyttosyfte där intrumentflygträningen blir ett naturligt inslag. Person- och materieltransporter är vanligt förekommande, ibland även åt andra militära myndigheter.

Bilderna är tagna på Bromma i början av maj 1993. Läs gärna mera om TP 54 och de olika flygplanens öden hos den flitige bloggaren Lae. Kul att han uppmärksammar den svenska militära användningen av en flygplanstyp som vi annars är vana att se flyga hos civila operatörer.

Ubåtsjägaren HKP 4

Om det just nu finns någon ubåt eller inte i Stockholms skärgård är inte lätt att veta. Avstår från att spekulera, men händelsen fick mig att leta rätt på några bilder på en klassisk ubåtsjägare, helikoptern HKP 4. Bilderna är tagna på hösten 1992 och försommaren 1993. Perioden för de stora och i media uppmärksammade ubåtsjakterna under 1980-talet var över, men förmågan att jaga under vattnet fanns kvar i ganska många år till.

Genom åren fanns det totalt 16 HKP 4 inom Marinflyget. Här ses ”Yngve 73” ur 13. Helikopterdivi-sionen i Kallinge, som startar från Berga-basen. Den levererades ursprungligen till Flygvapnet på 1960-talet och användes som flygräddningshelikopter. När marinens ubåtsjaktflyg förstärktes som en följd av de många ubåtsincidenterna, flyttades den över till Marinen och utrustades för ubåtsjakt. Vid fototillfället var den beväpnad med sjunkbomber, som kan ses hängda längs med flygkroppen.

Den här bilden är tagen från hydrofonoperatörens position inne i helikoptern, när hydrofonen firas ner mot vattnet.

”Yngve 64” ur 11. Helikopterdivisionen på Berga är fotograferad när den ”står på kabeln” över havet öster om Stockholms skärgård. Längst bak på rampen ses en radar som användes för ytspaning. Men det var då, Sveriges ubåtsjaktförmåga med välutrustade helikoptrar finns inte längre och ”Yngve 64” kan numrera beskådas i Flygvapenmuseum på Malmen.

För den som vill fördjupa sina kunskaper om HKP 4, rekommenderas vad försvarsbloggaren Skipper skrivit om den.

Tre fyror på Säve

I inlägget Nya HKP 4 på Bromma som publicerades för en knapp månad sedan, nämndes att det har sparats fyra HKP 4 som museiexemplar. Vid ett besök på Aeroseum på Säve nyligen, fick jag veta att det finns ytterligare en bevarad, nämligen ”Yngve 69”. Den har tillhandahållits via Columbia Helicopters, det amerikanska företag som köpte de flesta  av Försvarsmaktens avställda HKP 4. Det innebär att det nu totalt finns tre HKP 4 bevarade på Säve. Det senaste tillskottet kommer att ställas ut som blickfång utanför berganläggningen. Ute i det fria står också ”Yngve 72”, som kan ses i bakgrunden på bilden.

Längst in i den imponerande berganläggningen står ”Yngve 70” uppställd, med några hundra timmars outnyttjad flygtid kvar. Avsikten är att den ska göras luftvärdig igen och flygas som en veteranhelikopter. Något att se fram emot!