Idag är det Sveriges nationaldag och min helikopterfavorit HKP 4 passar bra som fanbärare. De två helikoptrarna på bilden, ”Yngve 64” och ”Yngve 71”, tillhörde Marinflyget och var baserade vid helikopterdivisionen på Berga.
”Yngve 64” finns numera utställd i Flygvapenmuseum på Malmen. ”Yngve 71” såldes i slutet av 2012 till det amerikanska företaget Columbia Helicopters. och den kanske fortfarande är i drift.
Läs gärna mera om HKP 4 hos bloggaren Skipper.
Det svenska Marinflyget är mest känt för sina ubåtsjakthelikoptrar av typ HKP 4. Men använde under några år på 1990-talet även fem flygplan av typen Piper PA-31-350 Chieftain. De anskaffades för att spara kostnader på instrumentflygträningen för erfarna HKP 4-piloter. Så här skrev jag om Chieftain i min bok Flygande försvarare, som publicerades 1993:
Det militära bruket av Cheiftain i Sverige började först 1989. Här har typen fått den militära typbeteckningen TP 54. Normalt äger försvaret all sin flygmateriel, men TP 54 utgör ett undantag. Marinen förfogar över fem plan som hyrs från ett privat företag i Göteborg.
Den viktigaste anledningen till anskaffningen av TP 54 var att låta marinens mest erfarna HKP 4-piloter öva intrumentflygning till en lägre kostnad jämfört med att flyga HKP 4. Piloter som har mer än 1000 timmars erfarenhet av HKP 4 får sin flygtidstilldelning reducerad med 20 timmar per år. I stället flyger de 35 timmar årligen i TP 54 för att få en kontinuerlig träning i instrumentflygning. Detta är lönsamt ur ekonomisk sypunkt. Kostnaden för en flygtimme med TP 54 är endast en dryg sjundedel mot motsvarande pris i en HKP 4.
Dessa flygningar med TP 54 genomförs oftast med ett nyttosyfte där intrumentflygträningen blir ett naturligt inslag. Person- och materieltransporter är vanligt förekommande, ibland även åt andra militära myndigheter.
Bilderna är tagna på Bromma i början av maj 1993. Läs gärna mera om TP 54 och de olika flygplanens öden hos den flitige bloggaren Lae. Kul att han uppmärksammar den svenska militära användningen av en flygplanstyp som vi annars är vana att se flyga hos civila operatörer.
Om det just nu finns någon ubåt eller inte i Stockholms skärgård är inte lätt att veta. Avstår från att spekulera, men händelsen fick mig att leta rätt på några bilder på en klassisk ubåtsjägare, helikoptern HKP 4. Bilderna är tagna på hösten 1992 och försommaren 1993. Perioden för de stora och i media uppmärksammade ubåtsjakterna under 1980-talet var över, men förmågan att jaga under vattnet fanns kvar i ganska många år till.
Genom åren fanns det totalt 16 HKP 4 inom Marinflyget. Här ses ”Yngve 73” ur 13. Helikopterdivi-sionen i Kallinge, som startar från Berga-basen. Den levererades ursprungligen till Flygvapnet på 1960-talet och användes som flygräddningshelikopter. När marinens ubåtsjaktflyg förstärktes som en följd av de många ubåtsincidenterna, flyttades den över till Marinen och utrustades för ubåtsjakt. Vid fototillfället var den beväpnad med sjunkbomber, som kan ses hängda längs med flygkroppen.
Den här bilden är tagen från hydrofonoperatörens position inne i helikoptern, när hydrofonen firas ner mot vattnet.
”Yngve 64” ur 11. Helikopterdivisionen på Berga är fotograferad när den ”står på kabeln” över havet öster om Stockholms skärgård. Längst bak på rampen ses en radar som användes för ytspaning. Men det var då, Sveriges ubåtsjaktförmåga med välutrustade helikoptrar finns inte längre och ”Yngve 64” kan numrera beskådas i Flygvapenmuseum på Malmen.
För den som vill fördjupa sina kunskaper om HKP 4, rekommenderas vad försvarsbloggaren Skipper skrivit om den.
